Efter att ha läst i rätt många olika lärresurser och kurslitteraturen som ingick i uppgiften inser jag att det är ganska svårt att sammanfatta allt detta i ett inlägg.
Kurslitteraturen presenterar olika infallsvinklar och en del känns lite gamla, minst tio år. Sammanfattningsvis är författarna ense om vikten av att bejaka den nya digitala tekniken.
Flera texter har några gemensam nämnare: lärarens viktiga roll och att eleverna inte bör lämnas ensamma med arbetsuppgifter i för stor utsträckning. Barns och ungdomars behov av vuxenvärlden tas upp bland annat i Den fjärde basfärdigheten. Lena Katarina Swanberg hävdar att en vuxenvärld som inte sätter gränser sviker de unga, och att regler är till för att brytas men att reglerna måste finnas.
Bodil Jönsson betonar hur viktigt det är att lärarna hjälper eleverna med struktur och sammanhang.
Helle Klein resonerar kring nutidsfixeringen. Hon menar att vi riskerar att få ett samhälle utan minne eftersom så mycket koncentreras kring nuet och snabba "flashar". Klein frågar sig hur vi avgör vad som har bestående värden i ett samhälle utan minne? Likgiltigheten riskerar enligt henne att breda ut sig och hon skriver att empati och bildning hör ihop, men att träning i empati kan försvåras i en nätkultur där man bara klickar bort det man inte gillar. Klein framhåller att skolans uppgift är att vara en motkraft till nu-fixeringen. Även Klein drar slutsatsen att kunskap skapas i ett socialt sammanhang, att vi lär oss tillsammans.
AnnBritt Enochsson tar i Internetsökningens didaktik upp olika sätt att se på elevernas förmåga att tänka kritiskt i samband men informationssökning på Internet. Enochsson betonar att eleverna behöver systematisk träning i sökning på nätet och ger sedan förslag på en didaktisk modell med bland annat utmanande uppgifter utan färdiga svar, återkoppling till uppgifterna och den viktiga tiden för gemensamma diskussioner. Eleverna bör inte lämnas åt sig själva. Enochsson skriver att lärarna ofta har för hög tilltro till elevernas IT-kunskaper.
I Undervisning i informationssökning av Louise Limberg och Lena Folkesson undersöks informationssökningen ur ett annat perspektiv. Man ser på samspelet mellan bibliotekarier och lärare. Författarna konstaterar att eleverna behöver en hel del färdigheter för att klara sökning på nätet och en återkommande tanke är att stödet från bibliotekarier och lärare är mycket viktigt liksom också det gemensamma kollektiva lärandet, till exempel i klassrummet, som inte får glömmas bort.
Textförfattarna är alltså eniga om behovet av stödjande funktioner i undervisningen - läraren, bibliotekarien, andra elever, andra vuxna. Slutsatsen bekräftas av Skolverket som har pekat ut elevernas ökande arbete på egen hand som en av orsakerna till försämrade resultat i nationella och internationella mätningar under de senaste tio-femton åren.
Citatet från Claus Andersson ur Helle Kleins artikel, kan sammanfatta vådan av att lämnas för mycket ensam utan stöd i skolarbetet; "Att vara utan väggar är inte frihet, det är hemlöshet".
Min samlade bild av litteraturen och alla de teoretiska modeller och resonemang som där presenteras är dels den rätt stora enigheten om att inte lämna eleverna ensamma, dels att jag saknar praktiska exempel på tillämpning av Internetsökning. Hur ska allt detta in i undervisningen i praktiken? Internet är ju fantastiskt på många sätt, men finns det inte en risk att vi i allt informationssökande blir för metodfixerade och teknokratiska och glömmer glöden, intresset för själva ämnet? Kanske. Swanberg berättar om en religionslärare som fick elevernas fulla uppmärksamhet och skriver att det var lidelsen i lärarens undervisning som fick eleverna att lyssna! Inget annat.
I uppgiften ingick också att undersöka ett antal lärresurser. Jag har gått in och följt ganska många. Länkarna jag nämner ligger under länktips till digitala lärresurser högst upp på sidan.
UR har en bra lärresurs som är lättnavigerad och tydlig. Materialet täcker både grundskola och gymnasium. Man söker enkelt på ämneskod och för min del hittade jag mycket användbart i svenska om muntlig framställning, dialekter och sociolekter, noveller, litteraturvetenskap med mera:
http://urplay.se/
I historia finns bland annat de utmärkta TV-programmen Ramp om historia som tar upp händelser från andra världskriget till 1999. Syftet är att väcka historieintresset bland unga. Adressen:
http://www.ur.se/sokprogram?q=ramp+o+historia&stream_filter=avc
Temasajten vänder sig till högstadiet och gymnasiet. Det är lättnavigerat men lite ojämnt och spretigt till innehåll. Det märks att sajten är under uppbyggnad. Materialet om första värlskriget till exempel, visar förloppet med stöd av fotografier, men jag saknar mycket av orsaker. Varför utbröt kriget? Varför förlorade Tyskland och dess allierade? För Versaillesfreden går man dock in på orsaker till att den blev så hård för förlorarmakternas del. Det är bra, men de analyserande delarna för övrigt kan byggas ut.
Materialet om andra världskriget handlar väldigt mycket om olika vapen och kalibrar vilket inte föklarar själva kriget särskilt väl. Allt detta kan nog bli bra med tiden när materialet byggs ut och kompletteras.
Vi kan ju vidga vyerna och titta på våra grannländer. Finland har ju fördelen för oss att ha svenska som officiellt språk vid sidan av finskan. Av ren nyfikenhet sökte jag efter finska lärarresurser och hittade motsvarigheten till det svenska Skolverkets resurs; EDU.fi.
Finland har ju andra kursplaner och delvis annan organisation men de digitala lärresurserna är användbara även för den svenska skolan.
Det är överblickbart och lättnavigerat. Man hittar snabbt material för olika åldrar och ämnen. Under "Hitta material" finns Vetamix som samlat video, ljud, bilder och texter för skolan. Elever och lärare kan mixa eget och andras material. Här finns en hel del att hämta. Adressen till EDU.fi:
http://www.edu.fi/planera
Till sist några ord om vad som är en bra digital resurs. Jag tycker att man snabbt ska få överblick över innehållet och också snabbt kunna se vem som är upphovsman och syftet med resursen. För elevernas del är jag inte så orolig för navigeringen; eleverna hittar oftast fort även om det är krokigt. Däremot kan eleverna ibland ha svårt att bedöma innehållets kvalitet. Här får man hjälpa dem genom diskussioner, jämförelser, genom att träna på frågeställningar med mera.
Slutligen: Internet är en otrolig resurs, men jag tror att det viktigaste som lärare fortfarande är att ha intresse för eleverna och ämnet, glöden och förmågan att väcka intresse, samt inte minst viljan att variera arbetssätten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar